Surfa är så 90-tal

2006-11-09 | Digitala medier

RSS är nya grejen, säger 18-åringen. Surfa är så nittiotal. Nu väljer allt fler, inte bara de medievana ungdomarna, att använda RSS för att få koll på vad som är nytt på webben. Webbpennan hoppas att du som inte använder RSS idag här får hjälp att komma igång.

RSS, som står för "Really simple syndication" är en teknik som gör det möjligt att enkelt kunna följa det du själv är intresserad av på till exempel olika nyhetsajter eller bloggar. Du behöver inte själv surfa runt och leta upp sajter. RSS-läsaren listar istället vad som är nyinkommet på de webbplatser du valt att bevaka. Om en webbplats erbjuder information i RSS-format brukar man säga att de har ett RSS-flöde, eller en RSS-feed.

Med en RSS-läsare, som till exempel litefeeds.com (båda webbaserade) väljer du själv ut vilka webbplatser du vill ha i din lista, och det kostar ingenting, varken att ha en RSS-läsare eller att ha så kallade “subscriptions” eller prenumeration på sajternas flöden. Nytillkommet sedan sist presenteras med rubrik, pufftext och länk till mer information.


Så här kan ett flöde se ut, Dagens Nyheter-Kultur som exempel taget från en Bloglines-användare, som blandat friskt i valet av flöden. 

När man lagt upp sitt personliga konto för RSS-läsaren går det att nå sina “feeds” från vilken dator som helst. Välja flöden kan man göra successivt och listan kan sen sorteras och grupperas efter egen logik. Man adderar källor till sin bevakningslista genom att skriva in webbplatsens webbadress i RSS-läsaren, och programmet kontrollerar då om just den webbadressen har något RSS-flöde, vilket de flesta nyhetstjänster, mediaföretag och bloggar har idag.

Flödena utgör extrakt ur den information som publicerats av utgivaren, ofta textens rubrik, en sammanfattning och länk till källan.  I den egna RSS-läsaren kan man oftast välja mer detaljer kring hur man vill att bevakningen ska se ut. Tröttnar man är det bara att välja “unsubscribe”, och därmed avsluta prenumerationen på en sajt.

Det svåra kan vara att välja sina källor, men RSS ger i alla fall läsaren mer kontroll jämfört med ett improviserat surfarande eller hoppande mellan bokmärken. Även om en webbplats visar hundra nya rubriker sedan senast man öppnade sin RSS-läsare väljer man förstås själv vilka artiklar eller texter man vill läsa, och man kan oftast välja att spara artiklar eller texter för senare läsning.

Tekniken begränsas inte till texter och artiklar. Det kan också vara musik, radioprogram eller videoklipp man väljer att prenumera på. RSS-läsare finns numera i en del mobiltelefoner, och en del RSS-läsare, som Bloglines, kan också ställas in så att användaren kan läsa sina flöden i mobilen via internet.  

Nästan alla bloggar, webbpennan.se inkluderat, har RSS-flöde som standard. Därför är det bara att lägga till webbpennan.se (eller om hela adressen behövs: /?feed=atom) i RSS-läsaren för att abonnera på webbpennans flöde.

Några förklaringar av RSS och guider:
Wikipedias förklaring till RSS
Wikipedias förklaring till rss-läsare
BBC-är som vanligt superpedagoger, och här finns en guide till RSS:
Detsamma finns på SVT: Så här slipper du surfa.

RSS-läsare
En lista på olika RSS-läsare finns här

Länk till denna text | Skriv ut |

Skriv gärna en kommentar

Du måste varainloggad for att kunna kommentera.