Resumé startar tävling i journalistik

2007-03-28 | Webbpennans tips

Månadens knäck i journalistik ska koras av en jury utsedd av tidningen Resumé. Kategorierna är Avslöjande, Reportage och Krumelur. Alla som vill får nominera sig själv, sin kollega, eller bara en bra artikel som man har läst under månaden.

Träng igenom mediabruset

2007-02-28 | Kommunikation

Senaste numret av Anamma, Citat Journalistgruppens tidning, har mediabruset som tema. Tidningen finns i digitalt format här.

Kommunernas hemsidor granskade

2007-01-16 | Kommunikation

Svenskt näringsliv har granskat 290 kommuners webbplatser och slutsatsen är att kommunerna har blivit lite bättre sedan förra året, men att 60 procent av dem knappt presenterar någon information alls om valmöjligheter och kvalitet inom skola, hemtjänst och äldreomsorg. Högsta poängen, 17 av 21 möjliga, fick Nacka följt av fjolårsettan Göteborg med 15 poäng. Rapporten finns att läsa på Svenskt Näringslivs hemsida.

Kurser våren 2007

2006-12-11 | Kommunikation

Skriva för webben med den journalistiska metoden, medierelationer, presentationsteknik med träning framför kameran, foto för informatörer, Kursschemat för Citat Journalistgruppens öppna kurser under våren är klart.

Vi utbildar i kommunikation

2006-12-11 | Kommunikation

Webbpennan publiceras av Aktuella kurser i vår.   

Mer information och anmälan

För mer detaljerad kursinformation gå in på www.journalistgruppen.se under rubriken eller kontakta Lars Holmquist på Citat Journalistgruppen.

Ingen ursäkt för dålig webb

2006-11-15 | Kommunikation

Webbpennan har tidigare skrivit om myndigheternas satsning på att effektivisera sina tjänster och öka tillgängligheten på internet för medborgarna. Som medborgare är det vi som avgör om vi är nöjda eller missnöjda, men det är bra att veta vad vi kan förvänta oss.

Regeringen.se - mycket nytt och mycket bra

I dagarna släppte Verva, verket för förvaltningsutveckling Vervas webbplats.

Webbdesign är 95% typografi

2006-11-10 | Kommunikation

Innehållet på en webbplats bör vara både läsvärt och läsbart, men läsbarheten tas ofta för given. Typografin är en otroligt viktig faktor för en webbplats användbarhet, anser IA, Information Architects, ett företag verksamt i Japan. I artikeln Web Design is 95% Typography formulerar de i många nya termer sin syn på typografi som användargränsnitt. Artikeln har länkar till exempel och en lång rad läsarkommentarer.

Surfa är så 90-tal

2006-11-09 | Digitala medier

RSS är nya grejen, säger 18-åringen. Surfa är så nittiotal. Nu väljer allt fler, inte bara de medievana ungdomarna, att använda RSS för att få koll på vad som är nytt på webben. Webbpennan hoppas att du som inte använder RSS idag här får hjälp att komma igång.

RSS, som står för "Really simple syndication" är en teknik som gör det möjligt att enkelt kunna följa det du själv är intresserad av på till exempel olika nyhetsajter eller bloggar. Du behöver inte själv surfa runt och leta upp sajter. RSS-läsaren listar istället vad som är nyinkommet på de webbplatser du valt att bevaka. Om en webbplats erbjuder information i RSS-format brukar man säga att de har ett RSS-flöde, eller en RSS-feed.

Med en RSS-läsare, som till exempel litefeeds.com (båda webbaserade) väljer du själv ut vilka webbplatser du vill ha i din lista, och det kostar ingenting, varken att ha en RSS-läsare eller att ha så kallade “subscriptions” eller prenumeration på sajternas flöden. Nytillkommet sedan sist presenteras med rubrik, pufftext och länk till mer information.


Så här kan ett flöde se ut, Dagens Nyheter-Kultur som exempel taget från en Bloglines-användare, som blandat friskt i valet av flöden. 

När man lagt upp sitt personliga konto för RSS-läsaren går det att nå sina “feeds” från vilken dator som helst. Välja flöden kan man göra successivt och listan kan sen sorteras och grupperas efter egen logik. Man adderar källor till sin bevakningslista genom att skriva in webbplatsens webbadress i RSS-läsaren, och programmet kontrollerar då om just den webbadressen har något RSS-flöde, vilket de flesta nyhetstjänster, mediaföretag och bloggar har idag.

Flödena utgör extrakt ur den information som publicerats av utgivaren, ofta textens rubrik, en sammanfattning och länk till källan.  I den egna RSS-läsaren kan man oftast välja mer detaljer kring hur man vill att bevakningen ska se ut. Tröttnar man är det bara att välja “unsubscribe”, och därmed avsluta prenumerationen på en sajt.

Det svåra kan vara att välja sina källor, men RSS ger i alla fall läsaren mer kontroll jämfört med ett improviserat surfarande eller hoppande mellan bokmärken. Även om en webbplats visar hundra nya rubriker sedan senast man öppnade sin RSS-läsare väljer man förstås själv vilka artiklar eller texter man vill läsa, och man kan oftast välja att spara artiklar eller texter för senare läsning.

Tekniken begränsas inte till texter och artiklar. Det kan också vara musik, radioprogram eller videoklipp man väljer att prenumera på. RSS-läsare finns numera i en del mobiltelefoner, och en del RSS-läsare, som Bloglines, kan också ställas in så att användaren kan läsa sina flöden i mobilen via internet.  

Nästan alla bloggar, webbpennan.se inkluderat, har RSS-flöde som standard. Därför är det bara att lägga till webbpennan.se (eller om hela adressen behövs: /?feed=atom) i RSS-läsaren för att abonnera på webbpennans flöde.

Några förklaringar av RSS och guider:
Wikipedias förklaring till RSS
Wikipedias förklaring till rss-läsare
BBC-är som vanligt superpedagoger, och här finns en guide till RSS:
Detsamma finns på SVT: Så här slipper du surfa.

RSS-läsare
En lista på olika RSS-läsare finns här

100 miljoner webbplatser

2006-11-02 | Digitala medier

Trött av att surfa runt? Hinner inte hänga med? Inte konstigt. Det finns 100 miljoner webbplatser på Internet nu. Milstolpen uppnåddes enligt Netcrafts mätningar under okober, skriver CNN. 47 eller 48 miljoner av dem är aktiva, och mycket av expansionen har skett under de senaste två åren, genom att publicering på nätet, till exempel med bloggar, har blivit så mycket enklare.

Intranät måste fokusera på vad personalen vill göra

2006-10-03 | Användbarhet

Att strukturera intranätet utifrån hur företaget är organiserat är dömt att misslyckas, skriver Jerry McGovern i nyhetsbrevet den 2 oktober. Intranät måste vara uppgiftssorienterade, “task-centric”, och utgå från vad personalen behöver veta eller ska göra. Han tar upp en intressant iakttagelse: att avdelningar ofta vill presentera sin egen information centrerat till avdelningen, men vill inte hitta andras information på ett organisationsuppdelat sätt.